sista dagen på mars
Mamma, syster och jag åkte till Marieberg i torsdag och köpte skor. Mamma&jag köpte ett par jätte söta vår&sommar skor och syster köpte ett par klassiker. I bilen hade syster sexuallundervisning och hade frågestund, som resulterade i skratt efter hennes frågor och hennes funderingar. Iväg till jobbet sen och hämta Ingrid som var på aktiviter och sen hem till henne och hjälpa Linda med Ingrid&Axel och Stella som skulle sitta på höften hela kvällen och mysa medan det var modevisning av barnkläder hemma hos dom. Det blev lite värre när Stella skulle sova och började gråta varje gång Linda skulle natta henne. Sen hem med gamle Bettan och slänga sig i soffan och titta på Insider.
Du är inte ensam som må som du mår, jag är inte ensam om att inte kunna göra någonting. Vi är inte ensamna fast det är bara vi som finns i bubblan av en sorg som kommer ta år att glömma. Det räcker med alla ord som man har gått igenom allt och mått SKIT och sen nu invänta och må sådär utan att det tar slut. Efter studenten om ett år kommer jag lämna Örebro för att försöka glömma det som var och slippa bli förföljd och trakassierad och inte bara jag min familj också. Om bara hela familjen kunde lämna Örebro för att må bättre och kunna leva vidare igen men det är inte så enkelt. Det går inte att undvika ett problem som finns. Men just nu är delar av det redan löst, men det är nu eran tur att få leva med sorg, smärta och något som inte går att beskriva i ord. Jag kommer aldrig mer lita på en människa, aldrig mer låta mig bli så sårad och se min familj lida som mycket som vi har gjort under dessa år. Inte bara min familj alla nära&kära omkring som llder för oss, som vill hjälpa till med allt dom kan. Fyfan, ni kommer få erat straff säger alla men när och hur? När vi har gjort en ny anmälan eller när vi inte finns kvar på jorden längre? Det finns absolut ingen som vet hur jag mår, eller mina nära och det kommer aldrig gå att förklara det för någon , det finns för många tårar men ingen som kommer förstå hur det känns att ha varit med om det här.. Jag vill inte ens utsätta min värsta fiende för det här, ingen ska gå igenom det här ..
Igår var det iaf redovisning av våra arbeten som vi har gjort under veckan, och sen en mysig stund på stan med töserna. Med varsin kaffe/glass i handen och solglasögonen på satt vi och tittade på människor och planerade framtida veckan som kommer. En dag i veckan ska vi gå ut och ta har vi bestämnt och mysa sen festa blir det också. På lördag blir det middag hemma hos mormor&morfar har jag lovat och sen blir det fest. Jobbade igår och tiden går fort när man har rolit, fick ordning på flera saker som jag behövde få iväg under fredagen. Pratade med Therese igår, balkläningen är ordna inför balen, samt skor som kommer ifrån Friis&Company.. Idag blev det en stund på stan med syster&Oscar och mys på stan. Ikväll får jag se vad som sker eller om det bara blir lugnt eftersom jag ska jobba och orka imorgon. Åker nog tidigare till jobbet för att sola och göra mig fräsch på jobbet istället. Och på måndag blir det äntligen en förändring med håret.
Jag hatar er, jag avskyr det här ..
Det finns för många sjuka människor på jorden, jag hatar att inte veta vad som kommer ske. Papper som kommer fast att dom inte skulle göra det. Pengar som är betalda och människor som kommer ta döden på oss. Blir det inget avslut på det kommer inte vi komma fortsätta att bo kvar i Örebro för ingen av oss orkar må så här dåligt och vara förföljda hela tiden. Det är inte säkert, mamma&pappa som ringer för att se om jag och mina syskon mår bra så att ingenting har hänt. Det finns inte ens en livboj att rädda det längre, det finns få som vet om allt och få som man orkar prata med om. Men man vill inte ens prata om det längre för att man mår så dåligt av det. Farmor&farfar, Mormor&morfar som mår lika dåligt av det här, och som vill hjälpa oss så mycket som det går men det finns ingen lösning just nu. Mormor, vet delvis hur vi ska klara oss ur ena krisen som ska göra idag. Jag avskyr det här, det finns ingen "hjälp" att få hellre för det finns ingenting att göra för att orkar gå vidare just nu. Försöker hålla ett gott ansikte utåt men det är ibland så att den goda minnen håller inte ens då. Och nu är det inte långt kvar innan en polisanmälan väntar.
Ett jäkla kvitto som är beviset på att det är betalt och uthämtad, men förfan ge er någon gång. Ni hår fått det ni har krävt nu. En ny polisanmälan väntar på trakasserier och förföljers mot oss. Någon gång kommer det kanske ta slut, men NÄR? Och när kommer vi få börja leva igen utan att veta att ni förföljer oss hela tiden?
Våren är nu äntligen här ..
Yes, äntligen är våren här. Kan man må bättre när solen skinner, man kan ta av sig vinterkläderna och på med solglasögonen. Varmt är det när solen ligger på, man kanske snart an sitta emot husväggen och få solen på sig. Nu har man hela veckan på sig att njuta av våren. Polisen idag och träffade kontaktpersonen till vårat projektarbete. Imorgon efter brandstationen tänkte vi skríva klart arbetet och ta det lugnt tils på fredag. På onsag blir det att shoppa med vännerna. Morfar har fått tagit ut slangen ur hjärtat och kanske får komma hem i veckan om det ordnar sig annars blir han kvar ett tag. Neh, ska ut i solen nu innan tandläkaren och sen iväg till sjukhuset och umgås med morfar en kort stund. Sen blir att att slänga i sig gröt och åka och jobba till tjugotvå ikväll.
Because of this I went away
Om man kunde gå tillbaka till dom dagar och stunder då allting var bra, men man kan inte det. Alla har sina dåliga dagar och sina bra dagar. Igår sken solen och värmen var framme igen och dagen blev en av dom bästa på länge. Madeleine och jag satt vid slottet en kort stund idag och myste i vårsolen med David och hans vän som även dom väntade på bussen, nu hade till och med vattnet börjat rinna och isblocken var borta ett starkt tecken på att det är vår. Nya vårjackan är inköpt, skorna är borta eftersom jag har försmå fötter för att storleken ska finnas, men 36 borde finnas fast det är en mindre skomodell jämnfört med 38. Väskan inköps på onsdag av mamma eller mig beror på vem som kommer ifrån skolan/jobbet lättast. Lönen kommer tisdag för februari och ska läggas undan en del till Bulgarien i sommar. Solglasögonen är framme och ligger på hyllan och i väskan för att användas flitigt under våren. Det var tur att man ahde dom närmaste omkring sig idag, när man fick ställa sig frågan "det är nu man inte vet hur man ska hantera det, låt det vara eller ta det som det är? " till sig själv med hjälp av vännerna som skulle supporta med sin hjälp. Madeleine, Madelen, Ellen, Nancy och Erika vad skulle jag gjort utan er idag, kändes som världen skulle gått under om jag inte fick prata med er idag. Orsaken spekulerade vi men vi kanske kom fram till en lösning som borde visas i framtiden.
Imorgon blir det party med vännerna, nu är det ett par veckor sedan sen sist. Och både Ellen och jag är lediga till helgen och tyckte att vi skulle passa på. Lördag blir det bullbak med "the family" och sen träffa karlns syster och mamma. Söndag blir det att supporta Ellen som spelar match i stan.
Temavecka nästa vecka.
Måndag;
Jobba med projektarbetet samt handledarmöte
Tandläkaren
Barnvakt åt Ingrid&Axel
Tisdag;
Fortsättning av p.arbetet
Onsdag;
Fortsättnnig av p.arbetet samt handledarmöte
Torsdag;
Sammanställning av p.arbetet
(Jobba) Hämta Ingrid ifrån kören
Fredag;
Redovisning av p.arbetet
Jobba
Klaras!!
Lördag:
Söndag;
Jobba
då&då slår en tanke
Varför får man tanken då&då "gjorde jag verkligen rätt val?" nu i efterhand känns det bra men kan tyvärr inte låta bli att få tanken som ett uppspelat band på hjärnhinnan.
Det finns iaf allt för många idioter i Sverige, finns det inte en grän för vart dom ska befinna sig? Blir tokig på människor som ljuger, deras falskhet, deras utnyttjade osv.
Felsteg, felsteg på felsteg
Om inte huvudet expolerar snart kommer det gå under med stora krafter ute på oceanen. Att bli så sårad och förbannad fast det inte ens krävs energi att bry sig är svårt att förstå varför. Falska människor som finns omkring mig klarar jag inte av längre, att gråta eller bli förbannad gång på gång det är inte värt en vänskap. Och det är främst inte värt att kalla det vänskap. Det räcker med det man har varit utsatt för i flera år, med falska människor men bomben över falskhet kom igen, och igen det kommer alltid finnas där oavsettt om man flyttar eller byter vänskapskrets. Det finns till och med falskhet i förhållande, människor som inte kan stå för det dom har gjort och sen gå bakom ryggen på varandra. Ännu en gång hade pappa rätt, "LITA ALDRIG PÅ NÅGON INNAN DEN STÅR DIG VÄLDIGT NÄRA" i fortsättningen kommer det citatet att sitta på näthinnan och jag kommer verkligen följa det.
Om det fanns människor som kunde stå för det dom säger eller gör så vore man tacksam, men dom är väldigt få eller så är det bara människorna som är dom närmaste som finns just där och som är dom som säger som det är. Det är tur att det finns nära vänner som finns där när som helst, som ställer upp just när det krisar och i övrigt också. Vänner som alltid finns där oavsett vad, som är dom riktiga vännerna med sanningen och förståelsen. Mamma&pappa har lärt mig väldigt mycket om falska människor och deras sätt att agera. Men det är inte bara falskheten utan avundsjukan som oftast ställer till det. Avundsjukan på olika ting som gör att människor agerar som dom gör.
don't care, don't lie tell me the truth
" Jag är så glad att jag fann den, den lyckan som alltid fanns där i drömmen. Låten den finnas där nu när murarna är rivna. Där jag går lyser närvaro, där mörkret faller vet ingen vart slutet börjar. Jag fann vägen, och det är den rätta vägen till att nå upp dit jag vill "
Vilka rikspuckon det finns, var glad istället för att kasta skit och behandla sin vän som skit. Gå bakom ryggen vinner man ingenting på, var rak i ryggen och tala sanning istället för att kasta skit som ändå kommer komma fram i längden.
Världens bästa farmor&farfar som verkligen ställer upp när det behövs. Från att vara ett litet spädbarn till att kunna komma nu och gråta ut vid eran famn. Gårdagens prestent är något som alltid kommer att finnas i bakhuvudet. Som liten var allt det bäst som man fick men jag tror att igår kom den bästa presenten på väldigt länge. Utan er skulle det vara svårt att lösa problemen som finns. Det är ni som finns där som närmast när det krisar. Just nu finns det ett stort leende på läpparna, det känns som det är påväg emot rätt håll iaf. På måndag kommer mormor&morfar på besök och myser. Imorgon blir det ingen skola för min del, stannar hemma och myser med kuddarna. Mamma&pappa tyckte jag kunde stanna hemma eftersom jag inte mår helt okej. Ikväll blev det mys med mamma, pappa satt vid tv:n och var helt upp i hockeyn som visades. Mamma och jag slängde oss och åt choklad och tittade på efterlyst och sen kom Karolina in på ett hörn efter en stund. Imorgon kväll blir det mys med "the family".
Neh, sexinspektörerna börjar strax bäst att slänga sig framför tv:n en stund nu. SAmbos och mitt inplanerade program varje torsdag kväll. Ett måste att se för dom som ännu inte har sett det. Och missa inte morgondagens diskutioner som brukar handla om sex dagen efter i skolan. Hm, sex är inget ovanligt samtalsämne ifrån våran sida.
En evighet innan allt kändes Ok!
Vaför blev det som det blev? Hur kunde det bli så fel som det blev? Det var ju inte min menning från första början Allt förändrades så fort, från vän till okänd. Det löser sig säkert, ge det en chans och bara inse att det är såhär det blev och kommer vara för stunden iaf. En lösning finns på alla problem bara man vill inse problemet först.
Man får verkligen skylla sig själv när man mår som man mår idag. Att först gå i skolan under stor press och sen jobb in på kvällen och sen bara hem och vända för att umgås med "the family" och jobba lördag kväll igen till halv 3 som kroppen inte klarade av i söndags morse då det blev jobb kvart i elva till kvart över sju på kvällen. The family har växt och blivit en större familj nu, flera familjemedlemar och flera kommer under tiden. Helgen blir det ledigt hela helgen, ingenting inplanerat som det ser ut nu förutom att ta dagen som den kommer.
Ska iaf träffa en vän som man inte träffat sedan hmm, jag fyllde arton tror jag. Det finns en del att prata igenom och ta igen efter dessa månader. Imorgon blir det en delad mening om jag orkar eller ens klarar av att gå till skolan, beror på hur man mår imorgom bitti. Onsdag är det universitetsdag så då blir det väldigt lugnt och säkert äventyr med the family.
Hoppas att veckan går fort så man får ledigt igen. Vilka problem en del människor har, förut låg jag i sängen och stirrade på outsiders om barn och människor som inte kan leva som vanligt för att deras sjukdomar begränsar dom från det och att samhällets resuerser inte räcker till för alla. Iaf så spirrar känslorna nu för folk runt omkring mig, man blir lika glad varje gång någon lyckas. Nu är det din tur min vän, och jag håller tummarna för dig mer än något anant just nu. Det här förtjänar du.
Shopping idag med Ellen&Madelen, dock fanns det inte mycket som fick upp ögonen för något men hittade iaf en kläning som man kan ha till tajts som tur.. får hoppas på bättre tider och bättre väder så kanske klädperioden vänder för mig ..
Man får verkligen skylla sig själv när man mår som man mår idag. Att först gå i skolan under stor press och sen jobb in på kvällen och sen bara hem och vända för att umgås med "the family" och jobba lördag kväll igen till halv 3 som kroppen inte klarade av i söndags morse då det blev jobb kvart i elva till kvart över sju på kvällen. The family har växt och blivit en större familj nu, flera familjemedlemar och flera kommer under tiden. Helgen blir det ledigt hela helgen, ingenting inplanerat som det ser ut nu förutom att ta dagen som den kommer.
Ska iaf träffa en vän som man inte träffat sedan hmm, jag fyllde arton tror jag. Det finns en del att prata igenom och ta igen efter dessa månader. Imorgon blir det en delad mening om jag orkar eller ens klarar av att gå till skolan, beror på hur man mår imorgom bitti. Onsdag är det universitetsdag så då blir det väldigt lugnt och säkert äventyr med the family.
Hoppas att veckan går fort så man får ledigt igen. Vilka problem en del människor har, förut låg jag i sängen och stirrade på outsiders om barn och människor som inte kan leva som vanligt för att deras sjukdomar begränsar dom från det och att samhällets resuerser inte räcker till för alla. Iaf så spirrar känslorna nu för folk runt omkring mig, man blir lika glad varje gång någon lyckas. Nu är det din tur min vän, och jag håller tummarna för dig mer än något anant just nu. Det här förtjänar du.
Shopping idag med Ellen&Madelen, dock fanns det inte mycket som fick upp ögonen för något men hittade iaf en kläning som man kan ha till tajts som tur.. får hoppas på bättre tider och bättre väder så kanske klädperioden vänder för mig ..
